feztis

Yes, jag efterlyser en sovmorgon, en endaste. Jag vet att en sovmorgon inte existerar i min värld längre om det inte är så att barnen sover borta, vilket händer kanske en eller två gånger om året. Jag säger ofta till karln på helgerna att nu är det din tur att gå upp med barnen, jo tjena! Hinner alltid vakna innan och vara uppe med dom någon timme innan han ens har reagerat på att dom är vakna. Har provat med att väcka karln och sen gå och lägga mig igen, men han somnar oftast om på soffan då och ja, barnen hittar på en massa bus och jag vaknar igen. Så nej, sovmorgon existerar inte längre. Fast ja, sova kan man göra när man är död...typ.

Klockan 05.30 ville barnen inte sova mera och började direkt med massa lek. Livliga lekar, så gick upp för att lugna ner dom lite och nu ser de på barnprogrammen i stället, så passar på att blogga lite nu.

Över till något roligare.

Igår såg vi på en film tillsammans och jag ställde fram en skål med lite smågodis på bordet och såhär lät det då:

Izabella - Mamma, får jag smaka?

Jag - Nej, det är mitt godis (skojade lite)

Izabella - (med ledsen min) Men pappa säger att jag vill smaka!

Haha, min söta lille fisunge! Klart hon fick lite godis, det var ju till oss alla liksom.